onsdag 6 maj 2009

Vardag

Nu börjar livet här i Istanbul ha sin gilla gång. Stressen har lagt sig över att göra saker hela tiden och det börjar bli vardag. Vaknar på morgonen, klappar lite på şüküfe som märker när jag tänder lampan och sitter utanför dörren och jamar om uppmärksamhet, går fram till fönstret och tittar hur himlen ser ut, gör morgonbestyren och ger mig av mot skolan, köper en färsk simit på vägen och 25 minuter senare är jag framme och önskar Günaydın till kursarna i klassrummet. I fyra timmar har vi lektion och sedan bär det av mot Taksim för att hitta dagens lunchställe. Efter lunchen sätter sig jag och Sanna oftast med läxan som nuförtiden tar väldigt lång tid. Ibland sitter vi hemma här, ibland på något café. Sedan är det dags för middag. Oftast blir det något ute på Istiklal och det är helt olika från dag till dag; Döner, Börek med köttfärs, Iskender, Lahmacun etc. Ibland äter jag och Sevgi tillsammans eller så gör jag något till mig själv. Ikväll blev det asiatiskt och det var väl något helt otroligt vad gott soya kan smaka! Det hade jag uppenbarligen längtat efter. Hade jag fått välja hade det blivit ostronsås men en liten flaska kostade 50 kronor (!) och där gick gränsen. Jag drar slutsatsen att asiatisk mat inte toppar listan på vad man lagar i turkiska hem. Och varför skulle det det, turkarna har ju redan ett eget helt fantastiskt kök! Ja.. i stora drag är det en vardag här i Istanbul. Ibland tar jag en promenad ner till Galatabron för det är verkligen något speciellt med det området. Det är liksom där jag känner att jag är i Istanbul på riktigt. Stadens alla ingredienser samlat på ett ställe; den typiska Istanbulsiluetten, färjorna, fiskarna på bron, doften av hav och grillad fisk mm mm. Karaköy och Eminönü är nog mina favoritställen ändå..

Tänkte jag skulle berätta lite om Turkiska 2 som är inne på andra veckan nu. Den tog ett rejält kliv från första nivån och ingen av oss kände oss förberedda. Läraren pratar bara turkiska med oss och det har vi inte alls varit vana vid så det var lite som en chock. "Vad i all sin da'r säger han??" kände jag första dagarna. Nu börjar jag kunna snappa upp orden så det känns inte lika chockartat och om ett par veckor hoppas jag att det lossnat helt. Grammatiken går jättebra men det är det här med att bygga egna meningar i både skrift och tal som är otroligt svårt. I läsandet har vi kommit rätt långt, tycker att vi läser ganska komplexa meningar nu, men det finns inte en chans att man själv skulle kunna komma på något som ens liknar den meningsuppbyggnaden texterna har. Det känns lite stressande fast å andra sidan tror jag att det nog finns en tanke och en pedagogik bakom det hela hehe.

Jaha.. så var det det här med klassen som var chock nummer 2. I förra kursen var vi 6-7 stycken ganska tystlåtna och otroligt hänsynstagande studenter. Vi väntade på varandras svar och det var ingen som försökte glänsa. I den här gruppen är vi 15 stycken (som tur är kommer inte alla varje dag, puh!) och av dessa ingår inte fullt lika hänsynstagande människor. En del har för vana att sitta och viska svaren de tror är rätt när personen som fått frågan inte lyckas svara på en nanosekund. Finns det något mer enerverande?? När det sedan är deras tur visar det sig att de inte kan svaret. Barnslig humor är en annan ingrediens. Ni minns i låg- och mellanstadiet när man satt på någon lektion och fann att exemplena i boken var otroligt komiska och man gjorde sig rolig över det. På den nivån är det. En gång undrade jag om jag hamnat på ett zoo. Det är då det är skönt att bara jag och Sanna kan svenska för då vänder jag mig mot henne och säger något i stil med "Vilket jäkla liv det är här!". Det är visserligen bara att inse att vi har olika inlärningssystem världen över. I Sverige har vi tysta klassrum, i andra delar av världen, uppenbarligen inte.

En liten rolig anekdot är att boken för Turkiska 2 innehåller massor med fördomar om kvinnor. Några exempel:
- Alla kvinnor älskar att shoppa, och självklart tycker jag och min syster också om det.
- Vem vill du helst spela fotboll med? (Alternativ 1: en bild på två kvinnor med usel hållning och sura miner med en fotboll mellan sig, Alternativ 2: två spänstiga män med mungiporna uppe vid tinningarna och med en sportig pose)
- Imorgon har jag mycket att göra; jag ska både laga mat och städa (en bild på en kvinna).
- Alla tittade på flickan för att hon var mycket vacker
- Stryker du din partners skjortor: Ja = 1p Nej = 0p (detta är från ett påhittat kärlekstest och denna fråga återfanns under rubriken "Bara frågor för kvinnor")

Okej, man får ju ta allt det här lite på skoj, men när man tänker efter så känns det ändå lite gammalmodigt, eller vad tycker ni? ;)

1 kommentar:

  1. Jaha då va man med matchen da, det här ska bli kul?? Vill börja med att konstatera att turkar har en skön inställning till fotboll. Det ska spelas av män och även betittas av män, om kvinnor ändå göres sig besväret att gå och titta på hemma laget, så placeras dom tydligen bland borta lagets fans!! har jag hört.HeHe,ja smiter dom från köken, får dom stå bland spöken.(men biljetterna var visst billiga!) dessutom vann ju rätt lag eller??haha. (2knytnävar i bordet dunk dunk,)ja dessa turkar å denna bettan som någon skulle sakt å gjort. Det är tur man kan shoppa i alla fall,så de sa.. Nog om detta.I kväll ska jag se Sverige spöa Tjekien i ishockey vm, ska bli kul. Appropå det,har turkiet nått hockey lag? kolla upp. Det vore kul att veta. Detta var lite,men väl ment. Kram Kram, mamma o pappa.

    SvaraRadera