Utflykt till Pierre Loti och sagoberättande på turkiska

"Viiilken häärlig dag, nanananaa, nanananaa, nananaaaa!"

En låt jag alltid får på hjärna när dagen bara känns sådär helt klockren! Eller så kan man sjunga som Markus Krunegård: "Hela världen är så underbar!" Ja, just nu känns det bara så helt perfekt. Stoppa tiden någon, snälla! Igår mötte jag upp Doğan utanför Yeni cami (Nya moskéen) och vi åkte vidare till Eyüp, ett ställe längre uppåt Gyllene hornet. Där besökte vi Eyüp moskéen och eftersom Doğan är lärd som ett troll och väldigt engagerad berättade han passionerat historien bakom platsen. Eyüp är en plats muslimer vallfärdar till efter Mekka. Här ligger nämligen profeten Muhammeds vän begravd. Och framför graven såg vi många som bad. Bilder från platsen finns snart på Facebook. Sedan fortsatte vi med linbana till Pierre Loti. Pierre Loti var en italiens turkofil och egentligen är det ett kafé som är uppkallat efter honom här då han ofta besökte just det under hans vistelse här 1876. Oooo vilken utsikt! En helt fantastisk plats. Vi satt där ett tag och sedan fortsatte vi till Aksaray, som är känt för sina supergoda kebaber. Där mötte vi upp Doğans kompis, Mehmet, och sedan delade vi alla på en Karışık kebab - en mixtallrik med kyckling-, lamm-, urfa-, och adanakebab! Grrymt gott! Vi samtalade länge om Mevlana, Orhan Pamuk (och andra turkiska författare), turkiska filmer mm mm. Supertrevliga människor, dom där Doğan och Mehmet. :D Sen tog vi en promenad tillbaka till busshållplatsen och det bar hemåt.

I skolan har vi idag lärt oss formen "Jag hörde att../Jag fick reda på.." och denna form används även för sagor så vi fick välja en saga att berätta. "Det var en gång..." på turkiska är "Bir varmış bir yokmuş." Jag tog Den fula ankungen. Å va jag gillar den här kursen. Vi är bara 7 stycken och det är mycket konversation så vi interagerar en hel del med varandra och hjälper varandra så det blir otroligt många goda skratt. Jag kommer sakna alla har jag insett... Sen kom Anastasia (en kursare från Vitryssland) in genom dörren med ett stort paket från Yavuz pastanesi - det visade sig att hon fyllde 30 idag! En kort stund därefter knackade våran çaycı (mannen på skolan som står i kiosken och serverar te) på dörren och hade med sig en bricka med te till oss. Så vi sjöng "Mutlu yıllar sana" (Happy birthday), drack te och smaskade på en härlig tårta med choklad och caramelbitar i!

Ikväll ska jag, Michelle och Aurelie gå till en bar som har liveuppträdande med jazz och flamenco, nere vid Galataområdet. Ska bli super!
Idag har jag en hemmadag för den senaste tiden har jag varit ute hela dagarna och kvällarna så det har inte blivit av att tvätta och eller fixa oredan i rummet (rent allmänt är det svårt att hålla ordning i ett rum med bara en säng och två nattygsbord hehe..).

Tamam, sonra görüşüruz!